2008-11-20

Det första jag tänkte när jag vaknade idag var att någon fyller år idag som jag måste säga grattis till. Kollade kalendern men det stod ingenting... Har tänkt på det halva dagen och så plötsligt i stallet så kom jag på att det är Jonte som fyller idag. Helt sjukt att jag kom ihåg det, eller på något undermedvetet sätt kanske... Men nu har jag iaf grattat honom och det känns skönt att jag kom på vem det var...

I övrigt har jag en rutten dag idag. Har på tok för många sånna dagar nu. Mår verkligen skit, har inte lust till något alls. Läste i cosmo igår om vad man skulle göra när man hade en rutten dag, men allt känns bara patetiskt. Skulle min dag helt plötsligt bli en solskens historia för att jag ger någon en komplimang. Neej, jag tror inte. Skulle ju åka till simhallen idag och det hade jag längtat efter sen förra måndagen när jag var där sist, men idag känner jag bara åt helvete med simhall och träning och allt vad fan det heter.

Saken blir inte bättre av att veterinären var ute idag och Wilma är ju inte frisk för fem öre. Bihålsinflammationen har tack och lov lagt sig, men är det inte det ena så är det det ändra. Veterinären tyckte dock att jag kunde börja rida nu och sagt och gjort. Men valde kanske inte de bästa omständigheterna, en halvt halt häst som är pigg som ett as eftersom hon stått i två veckor på blank-is. Det blev inte mycket av promenaden utan skrittade runt på banan istället och det är inte speciellt underhållande för varken henne eller mig.

Det finns ingenting att göra hemma, även om det gjort det så hade jag nog inte velat göra något. Värsta känslan när man är rastlös men inte har ork att göra något. Skulle väl kunna gå en långpromenad med Toffe, dety är ju trots allt fint väder, men jag vill inte det heller. Som grädde på moset så har vi ingen mat hemma, inga pengar att handla för heller, så får väl se vad jag kan försöka få i mig till middag.

Känns som att jag skulle sitta här och skriva i timmar om hur skit den här dagen är och hur ovärt det känns att vara vaken idag, men ska inte förpesta era liv utan jag slutar här och nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0