majarothman

Tiden går så sakta, men ändå fort? Eller i alla fall så känns det ibland som en evighet kvar på graviditeten och ibland får jag panik över allt som jag vill hinna göra innan. Det är nog bra tur att man får typ 40 veckor på sig att förbereda sig på vad som komma skall!

 

Vi måste köpa en ny bil, en stor bil så man får in hund, barnvagn, unge osv. (kan se framför mig vilket jävla projekt det kommer bli att åka någonstans!) Jag vill också gärna hinna flytta till något större så man har plats för en liten och allt som hör den till! I vår lilla lägenhet får vi knappt plats med våra saker, men det värsta är ändå att man inte kan ha barnvagnen i trapphuset så den måste man släpa upp i lägenheten, alternativt ner i källaren varje gång man ska in med den = ett jäkla ståhej som jag känner att jag inte orkar med! Dock är det ju inte heller bara att flytta, det är ju en liten detalj som kallas nytt boende som då måste fixas. Hyra? Köpa? Lägenhet? Hus? Var?

 

Mycket tankar i huvudet, fattar nog knappt vad vi står inför. Jag vet bara att jag är så jäkla lycklig över att jag och den jag älskar mest ska få ett barn tillsammans. Sen får allt liksom lösa sig, huvudsaken är att vi har varandra! ♥

 

Två små saker till.

1. Jag mår inte illa längre! Har inte gjort det varken tisdag, onsdag eller idag! Hoppas det håller i sig!!!

2. Nu vet jag vad man vinner om man gissat rätt på hur mycket jag kommer gå upp under graviditeten (på jobbet alltså).